Jag hatat verkligen att han får mig att må så här. Vad har jag gjort för att förtjäna detta

Jag mår inte bättre av att försäkra hitta nytt. Och definitivt inte engångsgrejer. Det gör en ju bara ännu mer förvirrad.

Jag blir ledsen över hur lätt det är för så kallade vänner att vända mig ryggen för att det lan gynna dem. Eller att så kallade vänner säger att som kommer att även vara mina vänner fast vu gjort slut. Sluta snacka skit och va ärliga i stället.

Jag hatar verkligen att han får mig att sitta här i mörkret och gråta.

Jag känner mig så värdelös. Att jag inte är värd att vara vän med längre efter som vi inte är tillsammans längre.

Och att min så kallade bästa vän mycket gärna berättar om vad folk säger och tyckler om mig. Men vissa saker behöver hon inte berätta. Bara för att hon har ett struligt liv behöver hon inte gära så att jag mår skit.

Jag är inte så stark som det värkar. Mitt hjärta och själ är allt annat en helt på långa vägar. Jag vet inte om jag orkar mer psykiskt. Jag skulle aldrig göra något för att skada mig på nått sätt. Jag gillar livet alldeles för mycket.

Det finns mycket att leva för där ute. Massor som inte blivit utforskat än.

Psykiskt är jag uttömd. Måste hitta ett sett att hitta mig själv och börja älska mig själv för den jag är.

Kanske klippa alla band till de som får mig att må dåligt. Jag vet inte vad jag sk göra men nått måste jag göra.