Nu har jag börjat på ett nytt ställe och man ska komma ihåg massa nya grejer. Men det känns som det börjar rätta till sig.
Kände mig rätt pigg idag när jag gick upp och det är ju alltid ett gott tecken.
Nu bär det av för en ny dag på jobbet.

Hej!
Ja, nu var det ett tag sen jag skrev igen.
Livet känns som det rullar på i 180 hela tiden och när man stannar upp. Och undra var man är i livet.
Var på en tillställning tillsammans med killen och en jobbarkompis till han. Det ska tilläggas att kompisen är en tjej.
Vi kommer dit och tog plats. Jag satte mig för att vila. Jag har inte så mycket ork längre så jag kan stå i flera timmar. Han visade runt henne på stället. Det var första gången hon var där. Så visst det var okej. Men han brydde sig inte så mycket om mig.
Det var ca 2500 personer där. Men så ensam som jag kände mig då har jag aldrig känt mig. Jag frågade mig själv om det verkligen är värt att må så i ett förhållande?
Jag vet att jag förtjänar bättre än att må så.

Ja nu var det et tag sen jag skrev här och mycket har hänt i livet. 

Kände bara för att skriva lite idag men kommer att åter komma mer någon annan dag och berätta mer. 

Som sagt mycket har hänt och det kan vara skönt att skriva av sig lite. 

Syns en annan dag. 

Hej så läng. 

Hejsan!

Ja det gör den verkligen. Det har gått ett år sen jag skrev sist.

Bor fortfarande i Visby. Men önskar kanske ibland att jag bodde själv.

Jag vet inte men just nu har vi haft en rätt lång period som vi det har varit mycket shaffs och gnabb.

Man orkar bara till en viss gräns. Får se nu när jag har jobb. Hur det blir då? Man kan ju hoppas på det bästa.

Jobbade på Kneippbyn förra sommaren och även denna sommaren. Fast jag fick börja mycket tidigare i år.

Det känns riktigt skönt att vara igång. Men det märks i kroppen att man inte har jobbat på hela vintern.

Men som sagt riktigt kul att vara igång igen.

Kommer inte på mer att skriva just nu men vi lär nog höras lite oftare nu.

Kram på er önskar Mimmi

Ja. Var ska man börja. Det har gått ett år. Interjuvn som jag skrev om förra gången ledde till jobb.

Så har jobbat på två ställen men samma ägare. Jag lyckades jobba så mycket att jag fick ihop till en ny a-kasse period.

Det känns grymt skönt för då är jag inte så beroende av arbetsförmedlingen längre.

Inte för att de gjorde mycket för att hjälpa mig. Men det är ju ingen ovanlighet.

Har flyttat till Visby och det är bra här. Söker jobb till sommaren igen.

Har ett intressant möte bokat. Så vi får se vad som händer efter det.

Hade ju varit skönt att få ett heltids jobb någon gång. Men vi får se hur det gå.

Annars rullar livet på i sakta mak. Kärlek finns det.

Han säger ofta att han älskar mig. Och det känns riktigt bra.

Känner väl att jag kanske inte ger tillbaka lika ofta som jag får. Får försöka bli bättre på det.

Annars händer det inte så mycket i mitt liv just nu. Sitter just nu och vänta på svar från jobb jag sökt.

Kan inte göra så mycket mer just nu. Åt den saken iaf. Det är bara att vänta och se.

Men tålamod är inte min stora styrka. Men men.

Jag får se fram emot att jag snart kan ut och åka motorcykel. Ska bara kolla i fall det behövs nytt däck fram.

Hoppas på att jag kan köra en säsong till med de jag har på. Vi får se.

Ska se om vi kan få igång Suzukin så man kan köra med den också. Den är så himla rolig att köra.

Man ska ju leva för det roliga i livet. Och sätta sig på en hoj. Det finns inte ord att beskriva hur det är.

Möjligtvis total frihet. JAg blir så himla avslappnad efter jag varit ute och åkt. Det är frihet i sin högsta form.

Har den 7/7 haft mitt motrorcykelkotr i två år. Körde upp på begrännsad. Så nu efter dessa två år kan jag köra tung.

Se om man kan ta och sno mammas någon gång och se hur det känns med den. Vi får se vad som händer.

HA DET BÄST SÅ LÄNGE.

Hej på er!

Jo det var ett tag sen sist man var här.

Livet har gjort att jag inte har hunnit med att blogga.

Det har hänt massor i livet och det bara spinnar på i fullfart.

Jag har nu träffat en helt underbar kille som verkligen tycker om mig för den jag är. Och det känns ju riktigt skönt.

Det är som han sagt till mig allt känns så himla bra, nästan för bra. Man undrar om det kommer att hända något. Men man ska nog inte tänka på det för mycket, för då hakar man upp sig på det.

Har sökt en massa jobb men bara fått ett fåtal svar som var att jag inte fick jobbet. Men i morgon ska jag på en jobbintervju i Ljugarn. Så då får man se hur det går.

Säsong för att åka motorcykel börjar ju nu. Och jag har redan haft min premiär tur. Tog mc-kort 7/7-10. Så det känns fortfarande lite konstigt att åka i väg själv utan att han någon som är bakom än. Men jag vänjer mig nog snart. Tog en tur i söndags i solnedgången. Helt underbart.

Livet rullar alltså på som vanligt. Förutom att arbetsförmedlingen inte hjälper överhuvudtaget. Är inskriven i så kallad Jobbgaranti. Och de ska hjälpa mig med att hitta arbetsträningsplats för att jag har nedsättning som gör att jag kanske inte sk behöva söka heltidsjobb i fortsättningen. Men någon större hjälp från AF får man inte. Utan jag ska hitta plats själv för att jag har mer tid än vad de har. Dåligt tycker jag.

Men men, vi får se hur det går i sommar om jag orkar med den eller inte. Det är bara att ta en dag i taget så får man se.

Nä nu vet ni lite vad som hänt de senaste månaderna.

Tack för den här gången.

Kommer just utifrån har skottat snö. Som tur är har man riktigt bra hjälpmedel. Har kört fyrhjuling som har snöblad framtill. Himla smidigt. Men vi har oxå en ganska stor gård som skottas. Hade nog aldrig orkat skotta förhand.

Och nu så ska jag gå ner och tända pannan. Så det blir varmt och skönt här inne. Just nu är det 16 grader här inne.

Känns som man behöver värmas upp nu när man har varit ute. Det blåste på rätt bra.

Vi kanske syns senare.

Ha det bäst så länge. /M

Jag har suttit och kolla på kort på mitt ex. Och undrar nu vad det var jag såg hos honom. Sen vi gjort slut så har jag bara varit arg och irriterad på hur han har varit mot mig under tiden vi var ihop.

Nu så undra jag vad jag såg i honom då? Visst vi hade väl det bra de första två åren sen flyttade jag in till honom. Och det var då det hela började gå utför. Nu när jag tänker tillbaka på det så undrar jag varför såg jag det inte tidigre. Det är så jag nästan blir arg på mig själv. Det var ju inte mitt fel. Jag måste acceptera det.

Det var han som var skitstöveln som inte vågade säga vad han tyckte innan det varför sent. Jag blev extremt sårad. Av att han tog det så lätt. Jag var ju kär i honom då. Men han var inte kär i mig längre och hade inte varit det på ett bra tag. Vad jag förstog på honom då.

Men nu är det min tur att gå vidare. Det har gått över ett halv år nu. Visst det känns fortfarnde jobbigt ibland men jag vet att jag förtjänar någon bättre än han. Någon som bryr sig om mig och älskar mig lika mycket som jag älskar den personen.

Känn skönt att få ur sig lite och det känns som jag verkligen kan gå vidare nu. Man får hoppas på det bästa och så får tiden utvisa vad som händer. Det finns nog någon där ute även för mig. Fast det inte känns som det ibland. Lev livet så får man se vad som händer. Ser lite positivare på tillvaron nu.

Tack för mig så länge.